- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
150

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - II. Den första söndagen i Kvislinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Altartjänsten hade lidit ett godt stycke fram, då barons
på Hjelmskog med barn och blomma och stadsfrämmande
gjorde sitt inträde i kyrkan utan någon vidare synbar ängslan
att störa; den tog slut och pastor Magnusson stod på
predikstolen.

Våra teologiska fakulteter sakna alldeles lärare för
vårdande och uppodlande af det talarens medel, hvarmed han
först träffar åhörarens yttre uppmärksamhet, ehuru det sätt,
hvarpå denna väckes, alltför ofta är afgörande för hela
föredragets verkan hos vanligt, ytligt folk. Våra präster få aldrig
lära sig en naturlig och riktig deklamation, få aldrig någon
hjälp vid bortarbetandet af det muntliga föredragets
hundratals oarter. Pastor Magnusson, bondsonen från Hultåkra,
var härvidlag icke gynnsammare ställd än flertalet bland sina
ämbetsbröder, och han hade heller inte väl öppnat munnen
och slungat ut några deciderade provinsialismer, förrän
stadsherrarna från Hjelmskog lutade sig mot hvarandra med glada
miner.

Men munterheten blef inte långvarig. Innan pastorn talat
i tio minuter hade han åhörarna fullkomligt med sig; ingen
hörde mera hans brytning på bygdemål, ingen lade vidare
märke till en och annan falsk betoning.

Han »extemporerade». Intet tilltag kan vara olyckligare
för den klent begåfvade prästen, som ger sig upp i
predikstolen utan nödig förberedelse. Predikan blir då ofta ett
ömkligt sammelsurium utan både reda och sammanhang, utan
början och slut, och man tänker på Tegnérs varning till
omogna extemporatörer: »Akten eder för att lita på att
»anden» kommer med sammanringningen. Han uteblir oftast,
och då blir det ett andens mässfall; och om någon ande
verkligen kommer, är det vanligen oredans och förvirringens
ande.» Men det talade ordet gör ett så mångdubbelt större
intryck, när det kommer eller synes komma omedelbart fram,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:05:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvardag/1/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free