- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
163

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - III. Herrskapet på Hjelmskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ack, herr major, svarade Arvid, det är vanligare än
man gemenligen tror att åsnor yttra sig, och som deras
vetande är ringa, uttala de sig oftast i frågor.

— Hm ... hm! Vill inte Gerda och Axel sjunga en duett
för oss? hemställde baronen för att afbryta vidare diskussion
i det mindre väl valda ämnet.

»Axel» var Svedenhielm junior med nobla, bleka drag
och oerhördt blonda, långa mustascher, tenorbaryton och
underlöjtnantsfullmakt vid Upplands dragoner.

— Gärna, farbror, men jag är omöjlig för tillfället. Jag
vätte fötterna på morkulljakten i går, och inte ens tants
charmanta punschrecept har kunnat kufva min heshet.

— Det var tråkigt, ty för resten ä’ visst herrarna
omöjliga i musikaliskt hänseende allihop, det vill säga såvida inte
pastorn? ...

Det låg ett så obeskrifligt drag af hån under denna
hennes nåd Svedenhielms vädjan, en sådan betoning af
omöjligheten i att »prästen» skulle kunna ersätta hennes son i något
stycke, att blodet rusade upp åt hufvudet på Arvid.
Samtidigt hade fröken Gerda slagit sig ned vid pianot och
preludierade sakta på en bit, som just varit hans bravurnummer
i Uppsala, där han varit en bland studentsångens
stöttepinnar, någonting som ju omöjligen hennes nåd Svedenhielm
kunde ha den ringaste aning om. Arvid bugade sig och
svarade:

— Om fröken Stålsköld tillåter och herrskapet vill ha
öfverseende, så kanske ...

— Nej, hvad hör jag? Det var då en angenäm
öfverraskning! utbrast baronen. Hör du, Gerda, pastorn är god och
sjunger med dig!

Unge Svedenhielm rätade på sig:

— Kanske skulle jag ändå möjligtvis kunna ...

Men major Axelsson högg honom i armen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:05:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvardag/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free