Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - III. Herrskapet på Hjelmskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Gör snart om besöket, pastor Magnusson! Ni är alltid
hjärtligt välkommen, förstås med undantag af söndagen, då
ni ju inte anser er kunna resa bort, för att inte förarga
Kvislingebönderna. Men apropå det, hvad tror ni Kvislingeborna
skulle sagt om de nyss kunnat höra och se er vid pianot
därute?
Arvid böjde stum sitt hufvud och erkände inom sig
befogenheten af baronens halft hånande anmärkning. Sårad
stolthet, begäret att visa herrskapet på Hjelmskog och dess
gäster att icke ens komministern i Kvislinge var alldeles i
saknad af talanger, hade lockat upp honom att sjunga en
världslig kärlekssång. Det var för visso illa gjordt, eller —
hade måhända den teologiska strängheten dragit upp
gränserna för snäfva omkring prästens lif och rätt att njuta af
lifvet? Hade han ej rätt att känna sig vara människa, han
som andra?
Arvid visste det inte; han reste hem i den ljumma
vårkvällen allt annat än nöjd med sig själf, och ända fram mot
morgonen låg han vaken, stirrande i det låga, limfärgade
taket i Kvislinge prästgård, där han i oredigt vimmel tyckte
sig se skuggor, som formade sig än till hennes nåd
Svedenhielms sardoniska leende, än till ett par fruktansvärdt långa,
blonda mustascher, än till Bileams åsna och än — och det
var allra värst — till ett par stora, bruna ögon, som förföljde
honom huru han än kastade sig i bädden, och tittade tvärt
igenom hans egna ögonlock då han envist försökte blunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
