- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
191

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - VII. Storfrämmande i Kvislinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visade hon honom vänlighet, här började hon lära sig att se
upp till honom.

Så vandrade de hem genom skogen, ibland ifrigt
språkande, ibland helt tysta, men alltid, när de skildes åt, tyckte
de att de hört och sett och erfarit en hel del. Ibland sade
de det.

— Det är lärorikt vid en sådan gammal mans dödsbädd,
fröken Stålsköld.

— Ja, jag tycker att min syn där har öppnats för så
mycket, som förr varit mig främmande, svarade Gerda under det
de bruna ögonen strålade.

Gubben Örn hade legat och sofvit hela tiden; pastorn och
fröken Gerda hade suttit på en kullfallen trädstam i skogen
utanför täppan!

Men därhemma på Hjelmskog i den till manège
improviserade gamla sjudarladan gjorde grefve Axel och baron
Gösta »volta!» »avancé!» och »snedt igenom!» och »spanska
trafven» med ett par unga, på gården uppfödda remonter.
De båda gentlemännen arbetade i sitt anletes svett, togo
sedan en dusch i badhuset nere vid sjön och kommo till
middagen i korrekt toalett, god transpiration, en öfverdådig aptit
och det bästa lynne.

— Det är ta mig tusan rent af uppfostrande för en själf
att lära känna lynnena på sådana där unga varelser, sa grefve
Axel.

— Ja, och en så’n intelligent flicka sen! inföll hennes nåd
Svedenhielm, som hört sonens reflektion ute på farstubron och
nickade bifall med sitt lilla gråa hufvud.

— Hm! Ja, hon också, mamma; men nu talte vi
egentligen om remonterna.

Det blir trist på landet ibland, äfven i en större hemkrets,
när alla grannar nyligen äro besökta, alla utsiktsberg bestigna,
alla holmar genomströfvade och alla krocketplaner pröfvade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free