Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - IX. Å ämbetets vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det blixtrade till i prästens ögon och han förde hastigt
handen till kaftanens ståndkrage som om han hållit på att
kväfvas. De båda männen sågo hvarann in i ögonen. Blott
den unge visste i huru hög grad sorgen var delad.
— Herr baron har låtit kalla mig ...?
— Ja, hon är så ... sjukdomen och faran, svagheten ser
ni ... Gud vet hvad det egentligen är hon vill ... kort sagdt:
Gerda önskade tala med någon om ... ja, ni förstår, hon
behöfver tröstas, arma barn.
En sky for öfver Arvids bleka kinder. Det var således
på »ämbetets vägnar» han blifvit kallad.
— Ja, rent ut sagdt, min bäste pastor, så stor aktning
jag än hyser för er, skulle jag kanske valt en äldre
prästman att tala med Gerda, om någon sådan stått mig till buds
... ni blir ju inte ond på mig?
Pastorn bugade.
— Ännu ett ord! Det är tyfus. Ni är väl icke ...?
— Jag ber er, herr baron ...
Det var då så han skulle återse henne!
Först vacklade han till som en drucken; närheten af den
älskade, den till sjukrum förvandlade jungfruburens instängda
luft och dämpade dager, de många små eleganta, dunkelt
skymtade föremål, som trängdes därinne, förvirrade honom.
Sedan såg han blott det lidande, hopfallna ansiktet på
spetskudden, hvars blekhet förhöjdes af det röda täcket. Det -var
en jämförelsevis lugn stund; feberns rosor hade vikit undan,
sjukdomens härjningar framträdde ohöljda.
Dock var hon vackrare, såg kvinnligare, finare ut än
någonsin. Det kraftiga, befallande draget kring den något groft
skurna munnen hade mildrats och de blixtrande ögonen
blickade mildt och bedjande framför sig.
Arvid grep ett fast tag i den förgyllda karmen på en
liten fantasistol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
