Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern i Kvislinge - XII. Hemlof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svidande bröst, men torra ögon. Men vid hennes vänliga ord
om modern brast känsloströmmen lös, stormen och regnet.
Har du sett en vuxen man gråta? Icke din far eller bror,
icke din älskare eller din son, icke inom sluten familjekrets.
Utan en främmande man bland främmande folk, bland dem,
som han tror vara mer eller mindre likgiltiga för honom?
Det är något gripande, nästan hemskt att se den
konventionella masken spricka itu, se det ansikte, en man vill visa
världen, brista sönder i skälfvande muskler och sköljas af
tårar.
Hon lade sin hand på hans axel ...
Då var det med ens som om en elektrisk gnista genomfarit
hennes själ och kropp. Vekt, motståndslöst sjönk hennes
hufvud mot hans bröst och armen slingrade sig om hans hals.
Han vacklade som i vanmakt, men hans armar slöto sig
magnetiskt om den höga, härliga gestalten.
Ett ögonblick.
Så ryckte hon sig häftigt lös och tog ett steg tillbaka.
Hon sänkte det stolta hufvudet, och kinderna glödde som
eld:
— Hvad har jag gjort! Förlåt mig ... men jag älskar
dig ...
Hon hade ej talat ut, innan han ånyo drog henne intill
sitt bröst, och samma läppar som nyss med helig vördnad
sökt den lilla nötta silfverringen på vissnadt finger, de brunno
nu i lifvets och kärlekens fullhet på röda, varma läppar ...
Så kommo bekännelserna, tysta, korta, afbrutna. Ja, hvad
hade han egentligen att bekänna! All den ringes stolthet,
all den fattiges bitterhet glömdes nu, och det blef blott
myggans bekännelse om hur hon kommit det strålande ljuset för
nära.
Och hon! Hon hviskade om huru sent vaknade och långt
senare förstådda känslor slagit håg och sinne i band, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
