Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - III. De komma allihop - IV. En famille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man satt just vid kvällsbordet, då en vagn raskt körde upp
och en bullrande stämma hördes gå på med outtömlig svada:
— Seså, very well, här skall det vara. Om jag är herr
Johnsson? Yes, du är så säker, mitt barn. Nu kofferten först.
Jämna tag! Go on! Si så där ja. Herrskapet har väl inte
lagt sig än, vet jag? Inte! Well! Visa mig då min box där
jag får krypa in och skölja dammet af mig, så skall jag sedan
komma och bocka mig för fru Westberg. Respectfully, yes!
Hennes nåd Kopparhjelm rynkade på sin röda näsa, lilla
fru Palmkvist samlade kjolarna omkring sig med ena handen,
grep ett stadigt tag i kandidatens arm med den andra och
hviskade: »Herre Gud, hvem är det?»
Tunga steg stampade åstad uppåt öfre våningen, det
bullrande talet fortsattes, och rätt som det var skrek Stina: »Jösses,
skäms harren inte det ringesta! Ska han kössas mett i trappan?»
En korseld af frågande blickar riktades mot fru Westberg.
Stackars mamma blef röd och hostade litet förläget, innan
hon svarade:
— Det är en ung svensk-amerikanare, som heter Johnsson
och samlat pengar därute och nu bedt att få komma hit och
litet sätta sig in i svenskt hemlif.
— Han tycks ämna börja med samma, sa kandidat Star.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
