- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
284

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - VI. Mammas födelsedag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hindrats att bringa henne någon varmare hyllning än det stilla
svärmeri han ägnade alstren af hennes matlagningskonst.

Ifriga, hviskande röster, undertryckt fnittrande, trampet af
många, många små fötter och emellanåt ett energiskt hyssjande
ledde uppmärksamheten utåt gårdsplanen. Där stod byns
småskollärarinna med alla barnen från Westberga torp och
kanske ett halftjog till, som kommit med i hastigheten. Och
så ordnades och knuffades där en smula och så brast det löst
med små pipiga, genomskärande barnröster:

Åt vår husbondemor,
Som på Westberga bor,
         Vill vi bringa vår hyllning i kväll.
Må, hur tiden än går,
Uti än många år
         Hon få lefva så lycklig och säll!
Uppå födelsedag,
Fast vår stämma är svag,
         Vill vi önska ett gladt: »Lycka till!»
Må du åldras med ro,
Äga fröjd i ditt bo
         Och den frid som den goda hör till!


— Dä va bussigt, mamma, dom har pastorn skrifvit,
grymtade unge Frans med munnen full af födelsedagskrans.

— Äsch, likasom ja inte skulle ha sett hur Evy setat
uppe om nätterna i fjorton dar å satt ihop ’et, inföll Vivan.

— Men dä ä i alla fall Gertrud, som styrt om musiken,
å gett skollärarinnan spetsar te sina linnen å barnen
mandelmusslor för di skulle sjunga, upplyste unge Frans vidare.

Evy var blossande röd och visste inte hvar hon skulle
göra af sig, när hon inte längre kunde gömma hufvudet vid
mammas bröst. Star gick fram till henne:

— Ser man på, unga fröken är skaldinna!

— O, jag skäms så rysligt; di var visst mycket dåliga?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free