- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
340

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - XII. Efter fem år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fruntimren springa beskäftiga ut och in och ha en gruflig
brådska, och Vivan står andaktsfull med hopknäppta händer i
skafferiet och ser huru Thilda med öfverlägsen skicklighet
reder till ett och annat för morgondagens smörgåsbord.

Men hvad nu! Ha Karl och Filip, stora skolgossarna nu,
glömt sig kvar i Westberga hela fem åren? Där komma de
ju lifslefvande upp för allén. Eller ha de kommit för att
hälsa på tant Thilda?

Nej, det är Thilda själf som kommit för att hälsa på, och
två tjocka, breda, gyllene länkar på den vänstra af de hvita,
stora händer, som just nu så behändigt garnera sillsalaten,
visa att det är andra band som binda stackars svaga,
värnlösa Thilda nu, än förpliktelserna som mammas hjälpreda.

Då patron Andersson på hösten kom för att hämta sina
gossar, såg han huru hårdt den förestående skilsmässan från
de små, som vunnit hela hennes hjärta, grep den annars så
lugna, sansade flickan. Det blef klart för honom hvad en
sådan kvinna skulle kunna bli för barn och hem, och han
frågade om Thilda ville vårda dem båda.

Nej, huru skulle hon, den enda af flickorna, hvilken mamma
hade verklig hjälp af, kunna lämna hemmet.

Men han bjöd sexhundra kronor per år. Sexhundra
kronor och full själfständighet och rättighet att lämna honom när
som helst, om hon ej funne sig vid de nya plikterna

Sexhundra kronor! Nära på halft arrende för Westberga,
nej, så stor nytta kunde hon knappast göra därhemma. Och
så, att slippa lämna Karl och Filip! Hon räckte fram sin
stora, hvita, vackra hand och det var afgjordt.

I tre år fick hon sina sexhundra kronor men på det fjärde
patron Andersson själf och allt hvad han ägde och hade.

Det var ärligt kompanjonskap, uppriktig tillgifvenhet utan
svärmeri.

För Andersson blef hon aldrig hvad hans första hustru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free