- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
354

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - I. När Marie besteg den »Gyllene hästen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ytterst intressanta faktum, att »Gyllene hästen» fått sig en
ny kassörska, ett faktum, som i all sin obetydlighet dock i
Nålköpings tysta, stilla lif, med dess oföränderliga, tröttande
enformiga fysionomi, varit nog uppseendeväckande att för
en hel timme taga alla herrar »abonnenters» uppmärksamhet
i anspråk.

Källarmästaren kom och lämnade henne kassan och talade
ifrigt och pekade på de olika flaskorna. Hon hörde på ytterst
uppmärksamt och böjde ödmjukt på hufvudet när han slutat.
Då gick hon fram till ett af matborden, tog matsedeln, slog
sig ned på den lilla stolen innanför disken och läste, ifrigt,
nervöst, som ett skrämdt skolbarn läser öfver sin läxa.

Nu var en resande profryttare färdig med sin middag.

— Smörgåsbord, en pilsner, filet à la Nålköping, filbunke
och strutar med crème, hvad blir det? Men kom ihåg att
Gud ser oss, lilla fröken, sade den muntre handelsresanden
och lutade sig cavalièrement mot disken.

Det alabasterlika anletet blef purpurrödt, men med en
stämma, den hon förgäfves sökte göra fast, svarade hon
fort nog:

— Två och tjugofem.

— Var så god, lilla nåden, och se där till en ny
sidenklädning, sa den treflige profryttaren och lade två och femtio
på disken.

Hon ryckte till som om hon fått ett slag. Så neg hon
och lät tjugofemöringen försvinna i klädningsfickan medan
hon stoppade ned det öfriga i kassalådan.

Lektor Anker (i matematik) gjorde ett flyktigt öfverslag i
hufvudet, nickade belåtet och sa:

— Alldeles riktigt. Djäkeln i den! Hon läste öfver raskt.

— Ha ha ha! Räknar kanske lika säkert som dina piltar
i sjunde. Men Gud vet ändå om den där stått bakom disk
förr, sade hans kollega.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free