- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
363

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - II. Lifvet på »Gyllene hästen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men när Marie dagen efter någon bjudning i staden, hörde
de inbjudna herrarna låta de närvarande flickorna passera
revy, afundades hon dem inte. Med större ringaktning
kunde de väl knappast tala ens om hvarken Lina eller
Charlotte, fast dessa, gudnås, nog mången gång »gifvit hugg på sig».

»Sjung om studentens lyckliga dar!» tonade det, käckt
och ungdomsfriskt, men föga välljudande, uppe bland
»Hästens» lummiga löfkronor en af de första dagarna efter det
Marie tillträdt sin nya kondition, hvita mössor glänste fram
på vägen och man lade hastigt och lustigt beslag på »Stora
salen» för att fira den blifvande akademiska frihetens aflösande
af skoltvånget i Nålköping.

Tre kvällar förut hade de flesta af ynglingarna med
neddragna »civila» mössor, uppslagna rockkragar och rädda,
smygande steg kommit och abonnerat på ett litet rum i öfre
våningen, druckit sig onyktra och kritiserat sina lärare på
ett sätt, som kom Marie, hvilken försåg herrarna med hvad
de behöfde, att rysa öfver att skolmagistrarna bara kunde
vara sådana fasliga människor.

I afton voro lärarna inbjudna gäster, hälsades med glas i
hand af primus och tackades innerligt för all kärleksfull
omvårdnad, allt ospardt lärarnit, som de unga, hvart de än
kommo i världen, skulle erinra sig med innerlig erkänsla, men
också med saknadsfullt vemod. Och rektorn tackade och
intygade att det varit en alldeles ovanligt bra och välartad
afgångsklass; han kunde rakt inte minnas någon bättre under
sitt tjugoåriga rektorat, och det var med fullt och varmt
hjärta han bjöd dem farväl och sina bästa välönskningar till
fortsatta studier, till ett rätt begagnande af den akademiska
friheten, till lycka och glädje i studierna och i lifvet.

När de unga rösterna sedan började höjas alltmera, drogo
lärarna sig tillbaka för att icke riskera något af sin värdighet
genom det nödtvungna åskådandet och åhörandet af något,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free