Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - VI. Ett frieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Samhällets parias»? De? Ja, denne regementets
ståtligaste och bäst begåfvade officer, hvars manliga ära var ren
och klar och som intet annat hade att förebrå sig än att han
lekt fram sitt lif utan att använda sina rika gåfvor, han var
nu skuldsatt, redo att taga afsked, utan hopp om annan
ändring i sitt läge än den ålderns afvissning skulle bringa
honom, om han finge lefva, intet annat än en stackars paria,
som societeten i Nålköping så småningom svalnade alltmera
för, som stod utan gagnande förtid och utan annan framtid
än att så småningom draga sig alltmer tillbaka inom sitt skal
och dö. Då skulle de vackert textade kransbanden komma,
då skulle hela officerskåren möta å griftegården i parad och
ett och annat hjärta kanske klappa en smula fortare vid
tanken på gamla tider, bleknade minnen, och »Nålköpings
Veckoskrän» erinra om hans rika begåfning, hans vänsälla väsen,
hans egenskap som medelpunkt i den bästa sällskapskretsen,
den glädje, som en gång spreds af hans blixtrande kvickhet,
den hänförelse, med hvilken man afhörde hans genialiska tal
i P. B. och så vidare.
Men nu var han, trots allt, en paria, en som var stängd,
som stängt sig själf från lifvets glädje, från deltagande i
nästan allt hvad de flesta af hans likar njöto af och
hoppades på.
Och den ståtliga, vackra kvinnan i lifvets högsommar,
kvinnan med de korrekta toaletterna och det lugna, behärskade,
angenäma väsendet, en präktig företeelse, efter hvilken man
skulle vändt sig på storstadsavenyn, och smålett och tänkt:
»En treflig, distingerad dam»; hon var ju alls ingen »dam»,
hon var bara »Marie på Hästen», med fläckfritt rykte, aktad
och respekterad på sitt sätt, med godt hufvud och stor
duglighet, med lugnt samvete och intet att minnas, för hvilket
hon behöfde slå ned ögonen, men »bara en värdshusflicka»,
som i hyfsning och intelligens stod för högt att njuta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
