- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
410

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - VII. Kvällsol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket ringa på saken, så lämnade äfven de till sist sina
värdelösa papper. På det viset blef kapten Malm »skuldfri
karl» utan att han hade en aning därom.

En tid efter jul begärde Marie några dagars ledighet och
reste bort. Ingen människa fäste sig vid att ej heller kapten
Malm syntes till på »Hästen» under de dagarna Marie var
frånvarande. Några stationer från Nålköping köpte Marie
prisskillnadsbiljett, och så åkte de tillsammans ut i världen
för att leta upp ett litet passande näste åt sig. Marie hade
annonserat och skriftväxlat åt skilda håll om den saken, men
de hade aldrig förr än nu under resan i lugn och ro fått
utbyta tankar i ämnet.

— Si, god dag, Malm! Är du ute och flyger och far?
ropade vid en station en klar, stark röst i kupéfönstret.

Det var en gammal kadettkamrat, nu öfverstlöjtnant på
ett dragonregemente, som han inte sett på många år.

Han hade samma väg ett par stationer framåt och
lämnade kupén med den innerliga öfvertygelsen att den förr så
treflige och spirituelle Malm nu var blifven en mycket
tråkig karl.

På aftonen, när de togo godnatt af hvarann vid dörren
till hennes hotellrum, slog han armen om hennes lif och
kysste henne.

Det var endast andra gången efter »uppgörelsen». Den
första var på färdeväg liksom nu. Han hade velat närma
sig henne med en smekning en ovanligt stilla och ödslig
vinterkväll på »Hästen», när de visste sig allena; men då
hade hon leende vikit undan och sagt: »Respekt för
kassörskan! Inte på denna lokalen, kapten.» Nu tyckte hon det
var så lugnt och godt att ett ögonblick luta hufvudet mot
hans breda bröst.

Det var någonting så nytt och pikant för dem båda att
sitta midt emot hvarann vid frukostbordet på morgonen i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free