- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
411

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - VII. Kvällsol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litet krypin innanför stora matsalen. Det var ingenting af
den förälskades berusning i de glada blickar, med hvilka
Malm betraktade Marie; det var den lugne, kritiske granskaren,
som gladde sig åt det mjuka behaget i hennes rörelser, hennes
angenäma, behärskade väsen och hennes friska, vackra ansikte,
ännu i lifvets fulla högsommarprakt. Hvarmed hade han väl
förtjänat att få allt detta, det angenäma hem hon helt visst
skulle bereda honom och — så pengar därtill? Helt
filosofiskt svarade han sig själf, att sådant där köper en man sig
inte; får han det icke till skänks, så får han det aldrig.

Men så kom hans tankegång plötsligt in i en ny riktning,
och den måtte inte varit af angenämaste art, ty vecket i pannan
gräfde sig allt djupare. Slutligen måste det fram.

— Det är tungt att behöfva påminna dig därom, Marie;
men ... hm ... om vi nu arrendera eller köpa det där lilla
hemmet vid Klarälfven, som vi mest fäst oss vid af alla
svaren, så ... så ... duger inte mitt namn på kontraktet ...
du vet ju ...

Hela hennes ansikte sken upp och hon såg på honom
med en strålande blick.

— Jag tänker nog att kapten Adolf Malms namn skall
duga på kontraktet om hans och hans makas blifvande hem,
svarade hon lugnt.

— Min konkurs ...

Hon sprang från bordet och upp på sitt rum samt
återkom med sin lilla prydliga resväska i handen.

— Jag har beredt mig på hvad du nu sade. Se här!

Han gick med häpen uppsyn igenom alla sina reverser
och tycktes liksom räkna i hufvudet.

— Ja, de äro alla, jag vet det.

— Men Marie, hur har detta gått till?

Hon sänkte hufvudet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free