Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om ljudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om ljudet.
Allt hvad som kan höras betecknar man med ordet ljud; ljud
uppkommer genom en rörelse eller skakning af småpartiklarne
hos en kropp, hvilken rörelse genom luften fortplantar sig till
vår hörselorgan. Den rörelse, hvaraf ljudet uppkommer, är en
egendomlig dallring eller vågrörelse. Man kan stundom se och
känna dessa dallringar eller vibrationer. Man ser dem då
man iakttager en ljudande strängs svängningar eller då man ser
sanden på resonansbotten af ett klaver höja och sänka sig medan
man spelar på det. Man känner dem, om man slår på en
någorlunda stor klocka och sedan lägger fingerspetsarna på dess
kant; man känner då tydligt, att det ljud, som uppstått, är
åtföljdt af en inre darrning hos den för öfrigt helt och hållet
orörliga klockan. Att likväl sådana dallringar eller vibrationer
äfven ega rum i luften, kan man sluta till deraf, att fönsterrutorna
sprängas genom knallen af en i närheten afskjuten kanon, samt att
fönster och dörrar skälfva, då åskan går starkt.
Allt efter som ljudet är en följd af en enstaka, plötslig, eller
en upprepad, varaktig skakning, och allt efter som ljudvågorna
regelbundet eller oregelbundet, jemnt eller ojemnt följa på
hvarandra, kan man skilja mellan en knall, ett buller, en ton eller
klang. En enstaka, mycket häftig skakning i luften, som icke
efterföljes af någon annan, är en knall. Många, men ojemnt och
oregelbundet på hvarandra följande ljudvågor förorsaka ett buller
eller ett larm, hvilket, allt efter känsligheten hos menniskoörat,
förefaller som ett brus, ett ras, en skräll, ett slammer, ett knarr,
ett rassel o. s. v. Likartade ljudvågor, som följa på hvarandra
med en viss regelbundenhet och tillika med en bestämd hastighet,
förnimma vi såsom en ton.
En ton är desto högre ju större antal dallringar den ljudande
kroppen gör på en bestämd tid. Lika höga toner från olika
ljudande kroppar skilja sig dock från hvarandra genom en olika
klang (timber).
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvarfor/0081.html
