Hvarför och derför / 154 (1868) Author: Otto Eduard Vincent Ule Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvarför bildar sig en mångfärgad regnbåge, då
solstrålarne träffa ett regnande moln, som står midt
emot solen?

Fig. 75.

Derför att solstrålarne, då de inträda i regndropparne,
brytas och återkastas af deras mörkare bakvägg, hvarpå de,
då de utträda ur dropparne, än en gång brytas samt
sönderdelas i färgade strålar, som framkomma till vårt
öga, då vi stå så, att vi hafva framför oss molnet,
från hvilket det regnar, och solen bakom oss.

Från hvarje droppe, liksom från hvarje daggdroppe
i gräset, kommer, då ögat innehar en bestämd riktning,
blott ett enda slag af färgade strålar fram till ögat.
I ett volyminöst regnmoln finnas dock tillräckligt med
droppar öfver hvarandra för att tillsamman kunna förete
alla regnbågens färger. Från de högsta dropparne framkomma
blott till ögat de nedersta, röda strålarne, under det
att de öfriga gå förbi detsamma. Deremot äro de nedersta
dropparne violettfärgade, derför att de öfriga, de
blåa, gröna, gula och röda strålarne icke träffa ögat.

Hvarför har regnbågen alltid formen af en cirkelbåge?

Derför att de regndroppar, som förete samma färg,
nödvändigt måste hafva samma läge mot solen och mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>