Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Victor Hugo
388
Stenen er ganske naken. Da den blev hugget til, blev
det bare tenkt på det som trengtes til en grav; det blev
ikke sørget for annet enn å gjøre denne stenen så lang
og så bred at den kunde dekke et menneske. Det står
ikke noget navn på stenen. Men en hand hadde med
blyant skrevet på den disse fire linjene, som litt efter
litt var blitt næsten uleselige av regn og støv, og som
vel idag er slettet ut:
Han sover. Hvor tunge kår han enn her nede fristet,
han levde dog. Han døde da han sin engel mistet.
Så enkel en sak: som det alltid hender
at natten faller på når dagen ender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
