Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från sina drakskepp gingo de i land,
de gamla kämpar ifrån Asatiden.
Jag ser dem ännu, och den väna strand,
fast länge se’n den stunden är förliden.
Och fager sköldmö, ljuflig till att se,
med midja, o, så smärt och barm som knoppas,
till stranden kom, och många voro de,
med ögon blå, som le, och bara hoppas.
Och ljusa lockar ringlade sig kring
de blida dragen i den sena stunden.
Km)g väderbitna kämpar i en ring,
de slöto sig i lof beklädd a lunden.
Och under silket varma hjärtat slog,
och kinden glödde som af norrskenslågor.
Att det blef glädje, det förstår du nog —
och varma välkomsthälsningar och frågor.
Och fram steg skalden i den stilla dal,
och sjöng, som endast Nordens skald kan sjunga.
Han sjöng som Odin sjöng i Havamal,
han sjöng så kraftigt på Norräna tunga.
Han sjöng om fröjderna i Asars värld,
om jättars strid, då voro orden skarpa.
Han sjöng om kärleken vid hemmets härd,
och då så ljufligt klingade hans harpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
