- Project Runeberg -  Hvita svanor /
152

(1916) [MARC] Author: Fredrik Arvid Bloom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är min makas kärleksfulla hjärta,
det klappar lika varmt för mig ännu.

I många år det pröfvat, glädje, smärta,

— ty pröfva sorgen få båd’ jag och du.

Nu fjärran ifrån stormarna och striden

mitt gästfria och lugna hem du ser,
där trofast kärlek har byggt bo med friden,
där dygden, sällheten rest sitt banér.

Hvad jag är säll! Kring aftonbrasans flamma
små barnen dansa glada hand i hand.

Och kärleksfullt och leende går mamma

— att kyssa dem och sångaren ibland.

En sådan huslig lycka är ej gifven

åt hvar på denna ödesdigra jord.

Men lyckan min i stjärnorna stod skrifven,
jag fick en kvinna, jag, från högan Nord.

Hvad jag är lycklig! Må det vara länge!

Så tänkte jag i skymningsstundens frid.
Hur väl jag trifves under björkars hänge
i fosterlandet långt från kif och strid.

Om under årens gång se’n pannan fåras
och uppå hjässan lägges vinterns snö,
hvad gör väl det — i evighet det våras —
och där skall lyckan, sången aldrig dö!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvisv/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free