Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rykte och min ära drifva mig framåt på
den en gång beträdda vägen, och ingen
kan tvinga kejsaren, att infria det ord,
som en gång gafs af den unge, obetänksamme
officeren.”
”Du vill således ej”, utropade
skepnaden, ”då skall du dö!” Därmed grep
hon kejsaren med våld, kastade honom
tillbaka i stolen och i det hon böjde sig
öfver honom, slet hon slöjan från ansiktet.
Kejsaren, hvilken ej var i stånd att
röra en lem, stirrade med fasa på det
dödsbleka och hoptorkade ansiktet. Endast i
likets vildt rullande ögon syntes tecken
till lif. ”Dö, menedare!” hväste skepnaden
med hånfull ton, i det hennes käkar
öppnade sig, likasom ett rofdjurs gap, för att
bita den af fasa darrande kejsaren i
bröstet, på samma gång som de köttlösa,
knotiga fingrarne grepo om hans hals, så att
han nästan kväfdes.
”Sire, sire, vakna upp!” ljöd nu en
ängslig röst i hans öra, medan en lätt hand
lade sig på hans skuldra.
Napoleon rusade upp och stötte bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
