- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 7, Sökandet efter en hvit buffel eller Jagtäfventyr på prairerna /
78

(1866) [MARC] [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Children's books, Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. En kedja af förstörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lianan. Basil och François hade förut ofta sett detta
species, och kände det under namn af »gröna ödlan»
eller »kameleonten», hvilka båda namn i dagligt tal
användas för detta djur. Det var icke öfver sex
tum i längd, hvaraf dess långa, likkistformiga
hufvud och dess smidiga, pisklika stjert utgjorde minst
två tredjedelar. Då de först märkte kameleonten gick
han uppför lianan, som något sluttade uppåt
emellan träden. Han såg icke gossarne, eller brydde sig
åtminstone icke om deras närvaro, ty kameleonten är
ett litet modigt djur, som icke fruktar
menniskan. Hittills hade han icke heller sett taranteln,
men som han nu gick framåt, föllo hans ögon på
spindeln, under det denne klättrade upp på sin
silkesstege. Kameleonten stannade ögonblickligt i en
ihopkrupen ställning, och hans färg förändrades
hastigt. Den cinoberröda halsen blef först hvit, sedan
askgrå, och kroppens lysande gröna färg öfvergick
till mörkbrun eller rostfärgad, så att det till slut
blef svårt att urskilja djuret från barken på lianan.
Hade åskådarnes ögon icke redan varit fästade på
djuret, skulle de hafva trott att det alldeles försvunnit.
Efter att ha sutit hopkrupen några sekunder, tycktes
kameleonten hafva uppgjort sin anfallsplan, ty det var
tydligt att han hade för afsigt att anfalla spindeln,
såsom varande hans naturliga föda, liksom flugor
och andra insekter. Kameleonten gled till motsatta
sidan af lianan och gick uppåt, närmande sig
tarantelns näste. Han upphann denna punkt med ett enda
språng, fastän hans rygg var nedåtvänd under det
han klättrade. Detta gick lätt med tillhjelp af
tuberklerna på tårna, hvilka göra ödlor af slägtet
anolius i stånd att gå på lodräta väggar, uppför
glasfönster och utmed de slätaste taklister.

För några ögonblick låg han stilla ihopkrupen,
väntande på spindeln, hvilken, sysselsatt med sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvitbuffe/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free