Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. En kedja af förstörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvickt till och grep med sin näbb om ormens
underkäk. Ormen tillslöt ögonblickligt munnen, men
gladans hårda näbb var ogenomtränglig för hans
skarpa tänder, hvilka fogeln icke aktade.
Gladan fortfor att hålla sig fast med sin starka
näbb. Hon hade nu vunnit den fördel, för hvilken
hon hela tiden kämpat, och var icke sen att begagna
sig deraf. Hastigt vände hon ryggen uppåt, och med
tillhjelp af sin vinge och den ena af sina klor höll
hon sig fast på marken, under det hon med sin
starka hals drog ormens hufvud tätt under sig, till
dess hon kunde nå det med sin andra klo. Derefter
satte hon båda sina klor kraftigt omkring sin fiendes
strupe och höll honom fast, som i ett skrufstäd.
Detta gjorde slut på striden. De röda banden
syntes först lossna, sedan falla af, och fastän ormen
ännu rörde sig, var det endast i dödsryckningar.
Inom få ögonblick låg kroppen på gräset, maktlös och
orörlig.
Efter en kort stund drog gladan sin näbb ur
ormens käk, reste upp sitt hufvud, utsträckte sina
vingar, liksom för att öfvertyga sig att de voro fria, och
med ett segerrop höjde hon sig i luften, med
ormens långa kropp hängande efter sig likt ett rep.
I detta ögonblick nådde ett annat skrik våra
jägares öron. Man kunde hafva trott det vara ett
eko af gladans skrik, om det icke varit vildare och
starkare än detta. Allas ögon vändes åt det håll
hvarifrån det hördes. Gossarne kände väl ifrån hvilket
slags djur det kom, ty de hade hört sådana ljud förut.
De visste att det var från den hvita örnen.
De varseblefvo honom i samma ögonblick. Det
var icke svårt att se honom mot den blå skyn, der
han sväfvade uppåt med sin stora stjert och sina
breda vingar utsträckta.
Då de först sågo honom, flög han nästan i rak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
