- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 7, Sökandet efter en hvit buffel eller Jagtäfventyr på prairerna /
115

(1866) [MARC] [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Children's books, Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. En blodhund på spår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

se att det var några lösa fjädrar, hvarpå hunden
vädrade.

»Der är säkert stället, der Francois dödat
kalkonen,» mumlade Basil. »Om Marengo endast kunde
vädra upp spåret på den väg han sedan tog, kunde
allt blifva bra; men — detta — detta — se! nu är
han åter i väg!»

Med klappande hjertan bevakade Basil och
Lucien hundens rörelser. De visste att en kris var för
handen. Om Marengo, som Basil sade, kunde finna
François’ spår, skulle han kunna följa dem med
säkerhet; derom voro båda bröderna öfvertygade, ty
de kände till hundens egenskaper. Men detta var
just frågan, och båda kände för ett ögonblick att
deras broders lif berodde derpå. Intet under då att
de bevakade hvarje hundens rörelse med andlös oro,
medan de suto orörliga och tysta i sina sadlar.

Efter en stund sprang hunden bort från
fjädrarna, och syntes ännu en gång vända om och
springa rundt omkring öfver marken. Han sprang
icke ledigt, som förut. Han var synbarligen förvillad
af de många spår som korsade hvarandra. Äter
kom han tillbaka till det ställe der kalkonen
blifvit dödad och stannade der med ett tjut af
missbelåtenhet.

Basil och Lucien uppgåfvo ett gemensamt rop
af pinsam oro. De visste att hundens tjut var ett
dåligt, tecken; men ingendera talade.

Ännu en gång sprang hunden bort, men som
förut lopp han rundt omkring öfver prairien.

»O Gud!» utropade Basil ångestfullt, »han
springer i det gamla spåret!»

Det var alltför sannt, ty nästa ögonblick sprang
hunden tillbaka och styrde in ibland fötterna på
deras hästar. Här stannade han tvärt, kastade upp
hufvudet och uppgaf ett ytterligare tjut af missnöje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvitbuffe/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free