Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Eli hundstall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men äta icke ugglorna murmeldjuren?» frågade
Basil. »De stora skogsugglorna anfalla djur af
samma storlek. Jag har sett dem döda kaniner i
aftonens dunkel.»
»Så är det icke med dessa ugglor,» svarade
Lucien. »Många sådana, som blifvit skjutna och
öppnade, hade i sina magar intet annat än insekter och
skalbaggar, sådana som vi se på prairien. Jag tror
det är möjligt att dessa ugglors hufvudföda består
af horngrodor och ödlor, men jag har ingen annan
visshet derom, än att detta slags foglar vanligen
brukar oroa sådana kräldjur.»
»Men huru är det med skallerormarne?» frågade
François; »hvad lefva de af?»
»Detta är en ännu oupplöst knut för
naturforskaren,» svarade Lucien. »Några påstå att de äro
detta samhälles tyranner och uppsluka
murmeldjuren. Så kan det dock icke gerna förhålla sig. ty dessa
ormar äro i min tanke icke nog stora att kunna
svälja dem. Säkert är likväl att de, då de komma
åt, öfverfalla de unga murmeldjuren; ty uti många
skallerormar, som blifvit dödade, har man funnit
sådana.»
»Nå, men,» inföll François, »om ormarne äta de
unga murmeldjuren, hvad kan hindra dem från att
döda så många de behaga? De kunna gå in i
hålorna lika lätt som murmeldjuren sjelfva!»
»Det är sannt,» svarade Lucien, »men de kunna
icke röra sig hälften så snabbt som dessa.
Skallerormen är ett ganska långsamt kräldjur och kan,
endast då han rätar ut sig, slå sitt rof. Kanhända
har han ännu svårare, att i dessa underjordiska
gallerier fånga sitt byte, och de gamla murmeldjuren
hafva troligtvis något sätt att försvara sig och sina
ungar mot hans giftiga anfall. Hittills känner man
föga om »prairienundarne», ty de aflägsna trakter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
