- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 7, Sökandet efter en hvit buffel eller Jagtäfventyr på prairerna /
220

(1866) [MARC] [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Children's books, Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIX. Belägring af grizzlybjörnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver klippan och nästa ögonblick sågo de hela hans
långa kropp utsträckt i språng efter dem. De hade
hoppats att köttstyckena skulle fästa hans
uppmärksamhet och draga honom dit. Men det hände icke.
Köttet låg icke direkte i hans väg, och dessutom
syntes djuret vara ursinnigt. Det hade blifvit träffadt
af skottet och ville hämnas.

Det var ett förfärligt ögonblick. Det uppretade
vidundret var inom trehundra alnar ifrån dem. Inom
få sekunder skulle det hinna upp dem, och den ena
eller andra måste blifva offer.

Det är i ett sådant afgörande ögonblick, som
starka själar finna utvägar. Så var det med Basil.
Vid andra tillfällen var han häftig och ofta oklok,
men vid utomordentlig fara blef han kall och sansad, i
högre grad till och med än hans filosofiske broder
Lucien. En tanke, hittills förbisedd både af honom
sjelf och hans bröder, kom nu i farans stund för hans
sinne. Han kom ihåg att grizzlybjörnen icke
klättrar i träd!
Med denna tanke ropade han:

»Till träden! till träden!» I samma ögonblick
omfamnade han en af pinierna och klättrade uppåt, det
fortaste han kunde.

Lucien och François följde hans exempel, och
skyndade upp i hvar sitt träd, det närmaste som fanns;
ty björnen var icke tjugu steg efter dem och det
var ej tid med att söka och välja. Innan björnen likväl
hann dit, suto alla tre uppflugna i pinierna, så högt
bland grenarne som de kunde komma.

Björnen sprang framåt, och då han såg hvart de
hade tagit vägen, luffade han från träd till träd,
brummande af ilska. Han reste sig på bakbenen och
försökte att nå de lägsta grenarne med sina
framtassar, liksom om han ämnat att lyfta sig upp eller
draga trädet ned. Gång efter annan anföll han
pinierna, skakade dem häftigt och klöste af barken i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvitbuffe/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free