Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIX. Belägring af grizzlybjörnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora stycken. Det träd, i hvilket François tagit sin
tillflykt, och som var ett litet träd, skakade så häftigt
under björnens våldsamma anfall, att François var i
fara att blifva nedkastad till marken. Men fruktan
för en sådan händelse förmådde François att anstränga
alla sina krafter, och upplifvad af Basils och Luciens
rop, höll han ut som en man. Björnen, som
slutligen fann att han icke kunde skaka ned honom,
lemnade honom och försökte åter sin styrka på de träd,
i hvilka de andra suto. Detta aflopp på samma sätt,
utom att björnen fullkomligt afskalade barken, så högt
han räckte, och gjorde sådana märken i stammarne
med sina tänder och klor, att gossarne fruktade det
han hade i sinnet att skära af trädet. Detta kunde
han lätt hafva gjort; men lyckligtvis är
grizzlybjörnen icke begåfvad med stor uträkningsförmåga,
eljest hade deras öde blifvit förfärligt.
Då björnen slutligen fann att han hvarken kunde
draga omkull träden eller skaka ned gossarne från
dem, uppgaf han försöket och gick en stund fram
och tillbaka, liksom på vakt, från det ena trädet till
det andra, då och då fnysande högljudt samt
emellanåt brummande förfärligt. Slutligen utsträckte han
sin ofantliga kropp utmed marken och tycktes sofva.
Hvad hade blifvit af honan och ungen? Hade
båda stupat för de skott som riktats på dem?
Ingendera hade ännu synts till på planen, ty gossarne
kunde, der de suto, öfverskåda hvarenda tum af dess
yta. Således voro de andra björnarne ännu i
ravinen, om döda eller lefvande visste man icke.
Marengo hade haft den kloka instinkten att icke
anfalla björnen, utan hade flytt till den ena kanten af
planen, der han kröp undan och väl aktade sig att
blifva sedd.
De unga jägarne voro nu i en svårare
belägenhet än någonsin. De vågade icke nedstiga från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
