- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
9

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förspel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig höra till underklassen. Men plötsligt hade
han kastat hela den politiska ballasten
öfver-bord. Och när han nu åter med fulla segel
styrde mot konstens i fjärran hägrande mål,
ville han icke mera se tillbaka på det han
lämnat bakom sig. Sådan är människors sed.

En afton saknades arkitekten och målarens
hustru i sällskapet. Man visste att de gått ut
tidigt på eftermiddagen. Ehuru de oftast
tvistade och alltid voro af olika mening,
sällska-pade de ständigt med hvarandra.

De hade icke gått ut för att måla. Arkitekten
hade lämnat färglådan hemma och målarens
hustru målade icke mera, sedan mannen lyckats
öfvertyga henne om att kvinnor aldrig kunde
frambringa verklig konst.

Ändtligen infunno sig de saknade, tvistande
som vanligt och upprymda af sitt äfventyr. De
hade gått vilse i skogen. Ingendera kände
vägen, ehuru båda ansett sig kunna tjänstgöra som
vägvisare. Och efter vanligheten voro de äfven
af motsatt åsikt.

Skogen hade varit som förtrollad. Sedan de
irrat hit och dit, ropat efter hvarandra, funnit
och åter tappat bort hvarandra, hade de
omsider kommit ut ur skogen.

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free