Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sitt rum satt fru Axelson kvar framför
brasan och tänkte vredgad på mötet med
sonen.
När hon ställt Magnus till ansvar för att han
utan hennes vetskap sålt unghästen, hade han
förklarat, att Svarten varit hans tillhörighet:
den var ju fallen efter ett sto, som han fordom
fått till skänks af sin far.
Men modern bestred hans rättighet att sälja
något, som hörde till gården. Allt hvad där
fanns var hennes. Något fädernearf hade
sönerna icke haft att taga, det visste ju Magnus
lika väl som hon. Allt hvad där fanns, när
fadern dog, var gäld och den stor nog till att
drifva dem alla från gård och grund, det visste
han också.
Men det var aldrig godt att veta, om Magnus
gaf akt eller icke på hvad man sade till honom.
Han lefde som en utomstående i en värld för
7
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
