- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
106

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gick upp eller ned för en trappa eller kom ut
i kölden.

Men ju mera hjälp det erbjöds jungfru Lotta,
desto mer envisades hon att göra själf. Ju mer
hon blef ombedd att spara sig, desto mer slet
hon på krafterna. Ty hvarken rum eller säng,
hvarken mat eller dryck skulle blifva doktor
Ferdinand i lag, ifall icke hon ställde allt i
ordning, det var hon fullt och fast
öfvertygad om.

Det hade varit meningen, att Hedda skulle
lämna Bredvik, så snart den gamla
hushållerskan blifvit återställd från sitt svåra giktanfall
och kommit på fötter igen. Men fru Axelson
hade jämt funnit på något nytt arbete, som
måste utföras snabbt och väl. När det visade
sig att Hedda kunde sy vacker och jämn
linnesöm, måste hon sy ett dussin fina lärftsskjortor
med många konstfärdiga veck och stickningar,
som skulle ligga färdiga, när doktor Ferdinand
kom hem. Mångt och mycket annat behöfdes
äfven. Därför fick Hedda stanna kvar.

Medan lifvets och hoppets föryngrande
fläktar drogo genom det gamla, tysta huset, gick
herr Magnus oberörd, som om han intet sett
eller hört. Vid söndagens middagsbord satt

106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free