- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
108

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehuru Hedda åt med vid bordet, måste hon
samtidigt passa upp och bära maten ut och in.
Det var jungfru Lottas anordning. Fru Axelson
hade gått in på denna sammanjämkning af
åsikterna, efter det hon tvärt klippt af jungfru
Lottas invändningar och förklarat, att Hedda
var herrskap, emedan hennes far var sjökapten.
Icke gick det an att låta länsmanskans
systerdotter äta med folket i köket. Men hvar skulle
hon äta? Jungfru Lotta, som hela dagen
plockade i sig småbitar i skafferier och
mjölkkammare, klagade ständigt öfver brist på aptit och
åt aldrig vid ett dukadt bord. —

Där hade under veckan uppstått bråk och
trassel med skogsarbetarna. Forstmästaren
beklagade sig för fru Axelson och uttalade sig
mycket skarpt om folkets dumhet, okunnighet
och tröghet. Bara genom att sätta hårdt mot
hårdt, kunde man genomföra nya, rationella
arbetsmetoder. Men det tog på både humör
och krafter, när man ständigt mötte samma
envisa, hårdnackade motstånd. — Särskildt var nu
den svensktalande allmogemannen konservativ,
var den finska underlägsen, när det gällde intresse
för framåtskridande och inhämtande af nyttiga
kunskaper, påstod forstmästaren tvärsäkert.

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free