Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rädda sig undan styfmoderns bannor genom en
liten nödlögn. Men medan ännu de underbara
tonerna ljödo i hennes öron, kunde hon
omöjligt säga något, som icke var sant. Därför
svarade hon, att hon icke kunde hålla
tårarna tillbaka, emedan hans spel var så
sorgligt.
„Ja", sade han, „det är sorgligt. . . lifvet är
sorgligt".
Det var precis samma tanke, musiken väckt
hos henne själf. Hon hade suttit och tänkt på
huru ondt och elakt hennes hjärta var. Huru
ofta hon i hemmet hade varit häftig och
otålig mot småsyskonen och trög och försumlig
att uppfylla faderns önskningar. Ja, till och
med mot styfmodern borde hon visat sig
vänligare, äfven om styfmodern icke varit snäll mot
henne. — Alla de tunga, obegripliga tankarna
hade samlat sig i hennes snyftning.
„Gråt inte ändå", återtog herr Magnus, „det
lönar inte mödan".
Lönade det inte mödan att försöka bli god .. .
lönade det inte mödan att fylla sina plikter?
Nej, svarade han på sitt tröga vis. — Nej,
det gjorde det inte. Allt förblef ändå i grunden
lika som det varit. . . Hvad hade vi mer däraf
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>