Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det var så förfärligt sorgligt! Vid tanken
härpå ryste hon. Och när hon betraktade den
sällsamnia gestalten, som gick fram och åter i
det stora, skumma, af månskenet svagt
upplysta rummet, kände hon sig hemsk till mods.
Det var som om all glädje i världen plötsligt
slocknat och allt omkring henne blifvit nattsvart
och iskallt. — Fanns det verkligen ingenting,
som man finge glädja sig åt, eller tro på och
sätta sin lit till? tänkte Hedda med stigande
ångest, i det hon vred sina händer.
Nu stannade herr Magnus framför henne.
När hon i månljuset varsnade uttrycket i hans
ansikte, förskräcktes hon. Så som nu hade
hon aldrig förr sett hans blick glöda och lysa.
Ett ögonblick satt hon som förtrollad af dessa
underbara ögon och tyckte sig hvarken kunna
röra hand eller fot.
I samma stund hördes det aflägsna ljudet af
en knarrande dörr. Det var fru Axelson, som
kom ut ur sitt rum. Ljudet väckte flickan till
besinning: hvad skulle fru Axelson tänka, ifall
hon finge se Hedda här?
Herr Magnus, som också hört den välkända
signalen till att det var slut med musiken den
söndagen, skyndade att stänga flygelns lock.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
