- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
147

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handen öfver ögonen. — Om hon var fattig,
iät hon i alla fall icke trampa på sig. — Hon
begynte gnida på den stora silfverbrickan: arbeta
kunde hon åtminstone, det skulle hon visa.–-

Ju närmare sin bestämmelseort det lilla
brefvet med budskapet kom, desto långsammare gick
det. Landet blef ödsligare och folktommare.
Tågen saktade farten. Snön och isen lade hinder
i vägen. Slutligen blef det liggande kvar på
postkontoret ett helt dygn. Ty Bredviks
postväska afhämtades endast två gånger i veckan.
Det var en anordning, som af sparsamhet
infördes under den svåra tiden, och som sedan
genom vanans makt blef bestående, ingen hade
kunnat säga hvarför.

När julaftonen var inne, flammade brasan i
den stora kakelugnen, grenljusen stodo tända
på bordet, ölet skummade under den gamla
silfverkannans massiva lock och färska och
brunglänsande lågo julkusar, kransar och
sirapspepparkakor på de rågade faten.

Ur rum och i rum gick fru Axelson rastlöst,
medan hon oupphörligt såg ut genom fönstren
och lyssnade till hvarje ljud, som afbröt
julaftonens stora stillhet. Hvar minut väntade
hon att höra bjällerklangen, som raskt skulle

147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free