- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
152

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jungfru Lotta kom åter in i salongen, där
herr Magnus satt och spelade den gamla
julsången.

Hon ställde sig framför honom, så att han
måste se upp på henne. När han varsnade
hennes likbleka, förvridna ansikte med de af
fasa uppspärrade ögonen, stannade musiken
plötsligt af.

„Doktor Ferdinand är död", sade hon och
räckte fram papperet.

„Död! . . . min bror död?" upprepade herr
Magnus tonlöst och stirrade på telegrammets
blyertsskrift.

„Ja, så står här", svarade hon. „Det står, att
han dött där borta, står det . . . därborta i det
hedniska landet", tillade hon och angaf med en
häftig rörelse på hufvudet både det långa
afståndet och de afskyvärda förhållandena i den
okända världen.

„Men hur ska jag säga det till frun?" jämrade
hon sig gråtande. »Nyss när frun fick brefvet
med underrättelsen att doktor Ferdinand låg
sjuk därborta, blef hon mycket upprörd, men
hon trodde i alla fall att doktorn skulle bli
frisk igen. Ja, det trodde hon så visst och
säkert. Jag hörde, hur hon bad Gud där-

152

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free