- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
168

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållet, kunde icke se den. Däremot såg han
den lilla mörka gestalten, som hastigt gled bort
ur kakelugnsvrån och försvann ur rummet.

Det harmade honom och gjorde honom äfven
mycket bedröfvad. Hade Hedda icke förstått,
att han spelade för henne, eller ville hon
ingenting förstå?

När han häftigt sköt stolen tillbaka från
pianot och vände sig om, såg han en mörk
gestalt i länstolen borta vid fönstret.

Först trodde han att blicken dårades af det
svaga, osäkra månljuset. Men när han gick
ett par steg framåt, såg han tydligare och
utbrast:

„Mor! . . Är det verkligen mor?"

„Spela!" hörde han moderns röst. — „Jag
har kommit för att höra på musiken. . . Jag
kunde inte längre härda ut ensam med mina
tankar därinne . . . Spela . . . spela mera!"

Då satte herr Magnus sig åter till pianot.
Under hans händer sjöngo strängarna om lifvets
ljus, om dödens mörker, om människornas
lycka och olycka. Men både sorgen och glädjen
bars fram af den djupa hänryckning, som är
konstens förklaring af lifvets gåta och dess
tröst öfver dödens hemlighet.–-

168

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free