Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Forntidens religion. Våre hedniske
förfäder dyrkade många afgudar [1], de så kallade Åsarne,
af hvilka namnen på de förnämste, Odin, Tor och Frö,
bibehållits i namnen på veckodagarne onsdag, torsdag och
fredag äfvensom i flere gamla ortnamn, såsom Odensala,
Torshälla, Frötuna. — Ett dunkelt minne af en högre och
renare uppenbarelse lefde kvar äfven i hedendomen, ty
man trodde på de goda makternas slutliga seger öfver
de onda, efter denna verldens undergång, då »i den
förgångna jordens ställe uppstiger ur hafvet en ny jord,
evigt grön och fager; på henne skall lefva ett nytt,
lyckligare slägte, och de onda skola förvisas till Niflhem.
Då kommer en annan, mäktigare gud, hvars namn ingen
vågar nämna, och han skall råda öfver den förnyade
verlden».
3. Hednareligionens inflytande på lifvet.
Seder och lefnadssätt. Den fornnordiska
religionen var emellertid i det hela taget egnad att alstra
vilda och grymma seder, och endast undantagsvis hörer
man i de gamla sagorna talas om mildare och ädlare
tänkesätt. Åt gudarne offrades till och med menniskor.
En fridfull död ville och kunde man ej veta af. Endast
de, som foro hädan på våldsamt sätt, ansågos förtjäna
att komma till Valhall, såsom de kallade sin himmel,
och dess fröjder utgjorde blott en fortsättning af det
vilda lifvet på jorden. Enär krigiska värf för det mesta
upptogo männens tid och tankar, hade de väl i
allmänhet ringa tid och lust för fredlig idrott. Likväl låg
jordbruket icke nere, ty alla kunde naturligtvis icke
draga i härnad, och de hemmavarande måste sörja för
jordens odling; boskapsskötsel idkades äfven, och då de
frie männen voro borta, sköttes den del af hushållningen,
som ej kunde åligga kvinnorna, af krigsfångne trälar,
hvarigenom odlingen måste främjas, då månge af desse
säkerligen kommit från länder, der denna stod högre
än här. Att boskapsskötseln var betydande, kunna vi
förstå, då vi höra omtalas, att en höfding vid namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
