Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanta omständigheten att bronchialrespirationen, tvärt emot
Barth & Rogers uppgift, ej är permanent, utan tvärtom lätt
försvinner och återkommer, hvilken jag någon gång här i Sverge
hört anföras såsom ett bevis mot rimligheten af den Wiebska
skolans theori, tyckes mig heldre tala för sanningen deraf, då
man nog kan föreställa sig huru en slempropp utan svårighet
skall för en tid kunna tilltäppa en bronchus, deri luften står
mera stilla och förbi hvars mynning den inandade luftströmen
endast liksom snuddar, på delta sätt afbryta communicationen,
och hindra den inneslutna luftmassan att consonera, men svårare
torde det blifva för slemmet att motstå våldet af den direkte i
bronchialgrenen inströmmande luften, som kommer med den
häftighet och fart, hvarom det bronchiala respirationsljudet efter
franska föreställningssättet tyckes gifva ett begrepp. Då alldeles
enahanda fysikaliska förhållanden ligga till grund för
consonan-sen uti en af hepatiserad och af comprimerad lungväfnad
omgif-ven bronchus, så anser Skoda fransmännens åsigt «att den
bronchiala respirationen, som uppkommer vid exsudat uti pleura,
kan såsom ljud skiljas från den, som uppkommer vid
hepatisa-tion af lungväfnaden» vara origtig, och att den äfven af dem
antagna skillnaden mellan respiration bronchique och respir.
cavemeuse icke finnes, så vida cavernan ej är så stor att deri
kan bildas amphoriskt ljud eller metallklang. Då emedlertid den
consonans, som bildar sig uti en caverna, allt efter dennas
storlek mer och mer närmar sig det amphoriska ljudet, tyckes dock
Zehetmayer vilja antaga den cavernösa respirationen åtminstone
såsom en egen modifikation af den bronchiala. Fournets fina
distinktion, «att den bronchiala och cavernösa respirationen äro
olika arter af samma till sitt väsende lika ljud,» förkastar Skoda
med den invändningen, att till sitt väsende äro alla ljud lika,
ty de öfvergå i hvarandra. Indelningen af respirationsljudeu
både hos Skoda ocn Zehétmayer blir sålunda uti:
l:o Vesiculärt respirationsljud,
2:0 Bronchial respiration,
3:o Amphoriskt ljud och metallklang,
4:o Obestämdt respirationsljud.
Då man vid auscultationen utanpå bröstkorgen hör ej blott
de ljud, som bildas uti de närmast under örat liggande delar,
utan äfven de som komma frän större eller mindre afstånd, så
kunna flera af nämnde arter höras på samma gång och böra så
vidt möjligt är af auscultatorns uppmärksamhet isoleras och
hvart för sig bedömas, äfvensom Laennecs åsigt, «att det vesi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
