Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
systemet än i en klass emellan absolut och per accidens, än
såsom en underafdelning af absolut dödande skador.
Vår gällande lag antyder ingenstädes att den skadades
individualitet må anses rubba causaliletsförhållandet emellan
skadan och döden, men praxis har hos oss likväl varit att dervid
fasta afsoende i synnerhet i fråga om hufvudskador, der, med
hänsyn dertiil att hufvudskålen befunnits tunn, läkare ofta
plägat förklara att samma våld eller slag å en tjockare hufvudskål
troligen icke blifvit dödande. Att detta osäkra yttrande är
fullkomligt origtigt inses lätt, då man betänker att frågan endast
är: om misshandeln i detta förevarande fall varit dödsorsak?
Lagberedningen har också undanröjt anledningarne till denna
förvillelse, och af dess stadgande i ofvananförde punkt följer
således, att den Svenske rättsläkaren framgent, vid bedömandet af
en skadas dödande verkan, icke må fästa något afseende vid den
skadades individualitet, nog af att skadan i detta fall och hos
denne döde varit tillräcklig dödsorsak.
5:o Tillfälliga omständigheter hvarunder skadan blifvit
tillfogad,
«Den som genom uppsåtlig misshandel eller genom vållande
tillfogat annan sådan kroppsskada, att denne deraf döden ljutit,
varde såsom baneman straffad ändå att handlingen — – – för
tillfälliga omständigheter, hvarunder skadan honom tillfogades,
orsakat döden.»
Att skilja emellan verkande orsak och anledning till döden
är också vigtigt i de fall, då det är fråga om en skada som
endast genom yttre tillfälliga omständigheter, hvarunder den
tillfogades, d. ä. i förening med tids- och ortsförhållanden, haft
dödande verkan. Liksom den skadades individualitet borde tagas
i betraktande, hade man också tillförene fästat ett serskildt
afseende vid de yttre omständigheter hvarunder skadan tillfogades,
och hvilka i förening kunnat göra den eljest icke nödvändigt
dödande skadan till dödsorsak, samt velat hänföra de skador,
hvilka sålunda blefvo dödande, än till accidentelt, än till
individuell dödande skador.
Vår gällande lag lemnar i förr nämnde lagrum (39: 2)
genom uttrycket «annat ofall» en viss latitud för tillämpningen af
dessa förvillande grundsatser, och vår praxis har, såsom bekant
är, icke lemnat detta obegagnadt. Det är dock onekligt att
verkningarne af tid och ort när och hvar någon blifvit skadad*
måste räknas till skadans hufvudfactum, emedan de äro genom
densamma satta i verklighet. Förblifver alltså en på någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
