- Project Runeberg -  Hygiea. Medicinsk tidskrift utgiven av Svenska läkaresällskapet / Band 8 (1846) /
155

(1839-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med den existerande skadan, men medelst serskildt inflytande,
hvilket endast i den slutliga effecten sammanflyter med den af
misshandeln, så kan döden icke tillräknas hufvudfactum, enär
den icke uppkommit genom dess verksamhet.

I första fallet är skadan närmaste orsak till döden; i andra
fallet har den i aflägsnare mon dödat, men det är dock
otvifvelaktigt att den dödat, och i tredje fallet kan det ej
ådagaläggas om döden är en effect af skadan eller af den sjelfständiga
biorsaken. Corpus delicti förblifver i detta fall ofullständigt, till
följd hvaraf ingen tillräkning för dråpet (endast för kroppsskada,
försök till dråp eller m. d.) borde komma i fråga. Nu stadgar
väl Lagberedningen att den misshandlande må straffas som
baneman, så väl i de fall der misshandeln varit närmaste
dödsorsak, som der den blott i aflägsnare mon dödat, men
föreskrifver i tillägget att han i sednare fallet och då en sjelfständig
biorsak agerat i förening med skadan, må för dråpet dömas till
ansvar för vållande allena.

Det blifver nödigt att hvar för sig granska de serskildla
momenter detta tillägg innehåller, för att rigtigt inse till hvilka
vådliga resultater detsamma leder. Det heter i detta tillägg att
för dråpet må ej till högre straff dömas än för vållande, när
skadan blef dödsorsak (endast i förening med omständigheter,
de der utan gärningsmannens skuld efteråt tillkommit, såsom):

a) derigenom att serskild sjukdom, utan gerningsmannens skuld
efteråt tillkommit;

b) derigenom att dröjsmål med begagnande af botemedel
inträffade, sedan sådant kunnat användas;

c) derigenom att vårdslöshet eller oskicklighet vid botemedlets
användande, eller

d) annat dylikt ofall egt rum.

a) Med serskildt efteråt tillkommen sjukdom måste förstås
antingen en sjukdom som har sammanhang med skadan, t. ex.
hjerninflammation, sårfeber, stelkramp, eller som tillfälligtvis
utan sammanhang dermed, tillkommit, t. ex. koppor, rödsot,
cholera. Det är alltså en biorsak, som blifvit satt i verksamhet af
skadan eller verkat oberoende af densamma. Förra lallet
hörer billigtvis till andra momentet af sjelfva § (misshandelns
omedelbara eller medelbara effect), och kan ej rimligtvis ansrs
för serskild sjukdom. I sednare fallet deremot finnes ej något
causalsammanbang emellan skadan och döden, utan den
misshandlade har allidit af biorsaken, eller är verkan af den
sjelfständiga sjukdomen och skadan så i effecten förknippade, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:39:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hygiea/1846/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free