Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan nedhängande, paralyseradt och pupillen var så utvidgad att en-<
dast en rand af iris syntes; iris gaf ej tecken till känslighet för
ljuset; på venslra sidan öppnade den sjuke och slöt Ögonlocket; iris
hade der normal storlek och känslighet. Med 4:de dygnet upphörde
anfallen, och i deras ställe föll den sjuke i stilla yrsel, med
mumlande prat, stråplockning och subsultus tendinum, torr crustabelaggd
tunga, hastig och svag puls. Under bruk af camfert, arnica, mysk,
sp. flugor i nacken och å insidan af båda låren fortfor detta tillstånd
nästan enahanda tills på il:te dygnet, efter hvilket förbättring började
visa sig, hvilken sedermera efter det 14 de blef tydlig. En hög grad
af stupor med benägenhet till svimning och äckel vid försök att lyfta
eller röra hufvudct, egde rum, under det paralysien i ögonlocket och
iris först efter 20:de dygnet, sedan hank i nacken blifvit anlagd,
började visa tecken till återgång. Under begagnande af kalla doucher
och arnica förbättrades tillståndet småningom, så att efter 2
månaders vistande vid inrättningen hade full hälsa inträdt, endast att
ögonlocket ej kunde upplyftas fullständigt, ehuru synförmågan var
normal.
Vid granskning af dessa 3:ne fall, förete symtomerna i alla,
så väl sinsemellati, som med de förut under congestio cerebralis
anförda, både likheter och olikheter, hvilka förtjena en närmare
sammanställning. I det första (Jtä 10), der liköppningen sätter
utom tvifvel närvaron af inflammation så väl i arachnoidea å
hjernans undre yta, som i sidokamrarnes pia mater, såsom ock
härmed förenadt congestionstillstånd till hjernmassan, må i
främsta rummet jemförelse anställas mellan det ofvan under M 1
anförda sjukdomsfallet. I båda funnos blodsprängdt hvitöga med
blossande ansigte; yrsel med ständiga försök att stiga upp,
omväxlande med convulsiviska ryckningar i extremiteterna, samt
olikformighet i pupillernas storlek på båda sidor; lika voro ock
pulsens och respirationens hastighet. Olikheterna åter bestodo
i yrselns och convulsionernas häftighet, hvilka sistnämnde i det
sednare fallet voro åtföljde af skrik, gnisslande med tänderna,
jemte hufvudets dragning åt sidan och ögonglobernas dragning
under orbitae; i det förra inställde sig tetanus i nackmusklerna
före döden, i det sednare fullständig coma. Aro nu dessa
olikheter tillräckliga för att bestämma en differentiel diagnos
mellan inflammation i hjernhinnorna och congestion till
hjernsub-stansen? Ingalunda: i fallet M 2 finnas nemligen ock anmärkta
convulsioner med genomträngande skrik, efterföljda af coma;
äfvensom derstädes förekomma trismus och opisthotonos, jemte
skärningar med tänderna, och liköppningen visade det oaktadt
ej ringaste spår till inflammation: i fallet M 3 sammaledes skrik
och derjemte strabism, samt tetanus i nackens och ryggens
muskler, och den hastiga öfvergången till hälsa lemnar
antagandet af ett inflammatoriskt exsudat ej ens sannolikt. Lika osan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
