Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen af tiden utgör derföre en utbrytning af den stora
betraktelsen af naturen: en utbrytning som likväl ej är utan sin nytta,
då kännedomen af naturen i dess verksamhet säkerligen vinner
på att naturen betraktas ur flera synpunkter. Och då talet om
naturläkning ej är något nytt tal, utan ett gammalt och väl
an-nammansvärdt, bör man ock såväl in pra» tillstädja, som oek
närmare gilva akt på ett af de vitkor, under hvilka denna
naturläkning sker.
I hvilka sjukdomars behandling kommer då detta
therapeu-tiska agens i fråga? Svaret måste väl till en början blifva: i
alla, i hvilka fråga kan bli om en therapeusis, ty i de
sjukdomar der all tanke på therapeusis måste uppgifvas, (såsom i
plötsligt dödande apoplexier och asphyxier, i ögonblickligt
verkande förgiftningar, i mekaniska annihilationer), kommer icke
heller tidens therapeutiska inflytande i fråga. Men, såsom sagdt,
i alla de öfriga måste tiden yttra sin verkan eller medverkan,
och illa handlar den från studerkammaren nyss otgångne, med
boklardom späckade unge läkaren, då han, som Så ofta händer,
söker sätta sig upp emot eller sälta sig öfver detta naturmedel
for sjukdomars bot Jag sade: «som så ofta händer»; ty hvem
känner ej det hos den unge kirurgen iifliga begäret att skira
allt, hos den unge accoucheuren att manövrera allt, hos den unge
medicus att formulera allt. —- Men, såsom andra agentia
therapeutica, har äjven tiden, för att så tala, mer eller mindre att
säga i olika sjukdomar, eller är ett mer eller mindre egentligt
specificum t vissa sjukdomar. Det är en gammal indelning af
sjukdomarna i iVocrot ogeTcu, naorbi acuti, och N&ooi %qov(cu,
morbi chronici I. longi. Ofversätt »ingen af dessa benämningar
har råkat att på de germaniska språken, — äfven på vårt —
blifva, hvad den förra benämningen angår, oriktig och
vilseledande, och hvad den sednare beträffar alldeles försummad. Då
nemligen de gamles acoti* fransosens aigues och engels-
mannens acute, af tysken, dansken och svensken ” återgifves
med «hitzig», hetsig, har ett ord blifvit valdt och antaget,
hvil-ket, jemte att det till en del kan uttrycka det begrepp af hvass,
skarp, häftig, som ligger i odelat &c., tiHika leder och missleder
tanken på begreppet hetta, värma, som alldeles icke är till
finnandes i dlgéfoUi acuti &c. Benämningen åter xqovCai vocoi,
chronici morbi, har man i de nyare språken alls icke vårdat
sig om att återgifva, och denna farhåga för att närmare vidröra
och på ett nyare språk återgifva det begrepp, som ligger filt
fmind för ordet voov£au har äfven gått så linet, att man ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
