Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växtort, som lös och uppslammad i stärkelse-, rör- och
mjölksocker-haltiga lösningar, bildning af mjölksyra redan vid en
temperatur af +12°—15° C.
2.o Torsksvampen eger förmåga att, sannolikt medelst
syrebildning, fälla albumin och ysta casein ur lösniagar af
ofvaa-oämada halt.
3so Torsksvampen utöfvar ofvannämnpde verkningar vida
hastigare vid en temperatur, som motsvarar menniskokroppens.
4:o Torsksvampens växt i ägghvitehaltig sockerlösning vid
kroppens temperatur är åtföljd af en gäsningslik
kolsyregasbildning, jemte bildningen af mjölksyra. Under vissa förhållanden
kan ock genom torskens inverkan ättiksyra bildas.
5:o Gäst åstadkommer väl i ofvannämode lösningar, när den
ej framkallar gäsniog, äfveo syrebildning, Och ayran är möjligen
ock mjölksyra, men denna verkan inträder sednam än torsk*
svampens.
6:o Fastän ventrikeln, djuriska membraaer i allmänhet, och
till och med blotta äggbvitet knnoa medelst den egoa s. k.
katalytiska kraften eller contactsverksamheten till mjölksyra
förvandla sockerlösning, och fastän alltså torskrufvans öfriga be*
ståndsdelar (moleculär äggbvitefällning, epithelium, vidhängande
mjölksyra m. m.) äfven kunna till syrebildningen bidraga, så
kan ej betviflas, att torskens hufvndsakliga verkan ntgär från
sjelfva torsksvampen, som äfven är med samma katalytiska kraft
begåfvad i en starkare grad, så snart den befinner sig under
fordelagtiga yttre förhållanden, för att kunna fortplanta sig och
växa, och om än, till följe af de djuriska membranernas kataly*
tiska kraft, mjölksyrebildning alltid normalt måste uppkomma,
så får dock medgifvas att en mjölksyrebildaode potens, sådan som
torsken, lätt kan blifva en sjukdomsorsak genom excessiv syre*
bildning.
7:o Det olika förhållandet mellan qvinnomjöik och komjölk
mot de i ofvan anförde försök använda reagehtierna bäntyder på
en qvalitativ olikhet mellan dessa mjölksorters casein och mjölk*
socker, utan tvifvel af stor inflytelse så väl på den artificiella
näringen i allmänhet, som i synnerhet på torskqjakdomens olika
förhållande vid barnets naturliga och dess artificiella uppfö*
dande.
(Forts.)
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
