Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna af en dylik ruptor försvinna. Men hvilken kan då
den paihologiska process vara, som ligger till grund för detta
tillstånd? Endast från sådana fall, hvilka under symtomer af
hjernblödning öfvergå till död, och der efter döden ej någon
blödning påträffats, kunna bestämda upplysningar häröfver
hämtas. Dessa upplysningar sammanstämma deruti, att det är ett
stegradt blodtillopp till hjernan och en derpå beroende, äfven
efter döden qvarstående, öfverfyllnad af blod i hjernans kärl, som,
åtminstone i mertalet fall, igenfinnes, och från hvilken de under
lifstiden anmärkta symtomerna sålunda böra härledas. Det är
ock med afseende härpå, som ofvan, vid reflexionerna till
rubriken congestio cerebralis, blifvit anfördt, alt «hjerncongestionens
symtomer kunna så varierande uppträda, ända från det tillstånd,
då de simulera en den våldsammaste apoplexi, eller då den sjuke
ögonblickligen faller i coma, för att derutur ej mera uppvakna
&c.» Bland de meddelade fallen af hjerncongestion finnes dock
intet såsom bevisande för denna dess möjliga likhet med
apoplexi, dels derföre, att bland de under åren 1843—44 vårdade,
ej något dylikt fall förekommit, dels ock hufvudsakligen emedan
stället här är vida lämpligare, i och för jemförelsen med
haemorrhagia cerebri. Med hänseende till denna jemförelse, må
derförfe följande 4 fall anföras, af hvilka 2.ne öfvergått till hälsa,
2:ne till död.
Fall af så halladt nerfslag..
91. Hastigt inträdande sanslöshet: efter uppvaknandet,
con-gestionssyratomer tid hufvudet, med oförmåga all tala,
jemte lamhet i högra armen och svaghet i högra benet.
Efter 10 dygn, full hälsa, med undanlag af något
häftande vid tal.
Fru N. N., 65 år, af fyllig kroppsbyggnad och benägenhet för
blodets uppstigande åt hufvudet, hade långt inpå natten d. 2 Febr.
bivistat en bal, der temperaturen varit särdeles hög: hemkommen
klockan 2 på morgonen, hade hon under afklädandet nedfallit
sanslös. Efter omkring % timma ankommen till den sjuka, befanns hon
ligga sanslös med snarkande andedrägt, blossande, uppdrifvet ansigte,
hög och full puls. Efter verkställd åderlåtning återkom småningom
sans, ännu mer sedan ett drastiskt lavement orsakat ymniga
uttömningar. Hon kunde nu ej tala, beroende på oförmåga att röra tungan,
högra armen var fullkomligt lam, endast fingrarna kunna något röras;
högra benet kunde skjutas upp och ned, men ej lyftas: känseln var
oförändrad. Laxans drasticum, koppning i nacken och is på hufvudet
anordnades. Redan på förmiddagen kunde några ljud articuleras;
följande dag var armen något rörligare, benet kunde lyftas, och
an-sigtet hade återcrhållit ett naturligt utseende; klagade öfver stark
sus-ning för öronen och skymling för ögonen. På 5:te dygnet hade redan
full styrka i benet återkommit; armen kunde röras, men kändes svag
och «dufven»; tungans rörelser ännu något försvårade, likväl var
talet rent och förståeligt, men långsamt; vid försök att tala fort häftade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
