Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven ådagalagt, liktidig närvaro af någon qväfbaltig kropp, så
finnes alltså äfven sådan. MunosJemhinnao företer sålunda en
passande jordmån för torskvegetationen. Om vi nu tänka oss
på en sådan passande jordmån en grobar sporide, så uppkommer
af des$ första veielverkan i omkretsen mjölksyrebildning, och
till följe af denna en liten moleculär fällning af ägghvite. Denna
lilla fällning kan möjligtvis vara det medel, hvarigenom sporen
fästes på stället och vinner tid för sin vidare utveckling; den
kan sedan vara en bidragande orsak till den hvita färg, som
torskrufvan har. Den större eiler mindre tillgången på material
för mjölksyrebildning, beroende dels af födoämnenas
beskaffenhet, dels af secretionen från munncaviteten, kan förklara
torskens olika växtlighet hos olika individer och på olika tider.
Den excessiva mjölk- och smör-syrebildningeo kan till en del
förklara det förändrade utseendet, den förändrade vegetationen
af epithelium och torskens locala irritation, så väl på
munn-slembinnan som på ammans vårtor.
Den excessiva mjölksyrebildningen kan modifiera salivens
digererande förmåga, så att dess behöfliga inflytelse utebiifver
eller förminskas, och om saliven har bestämmelsen att genom
alkalitet under matsmältningen corrigera öfverskott af syra, si
kan denna alkalitet af torsken upphäfvas eller förringas, 6ami
indigestioo deraf vållas. Så väl den nedsväljda: sura vätskan,
som de aflossade och nedsväljda torskrufvoroa kunna i
ventri-keln åstadkomma en excessiv syrebildniog, och deraf följande
anorexi eller sjuklig hnnger, för hastig och för hård ystning af
caseinet, indigestion, kräkningar och andra följder af irritation.
Af den kvalitativa olikheten emellan caseinet i qvhmo- och
det i komjölken, samt af torskens olika ystande förmåga på
dessa olika mjölkslag, kan förklaras synatomemas i allmänhet
svårare beskaffenhet hos barn, som uppfödas artificiellt.
Om torsk8vampen, fastän utan rotfäste, dock skulle kunna
fortplanta sig och växa i ventrikelns lkjvida innehåll, så skullo
gastriska symtoraero* äfven kunrta till en viss grad vara
oberoende af qvantiteten af den i munnen vegeterande och nedsväljda
torsken, och dessa symtomer skulle än ytterligare ökas af den
mängd kolsyra, som torsks vampens växt framkallar.
Om torsken vållat en excessiv syra i chymus, så kunna
gallans och panereassaftens alkalitet derigenom blifva
otillräckliga för neutralisatioo, af syrans inverkan på cholepyrrhinet kan
bildas biliverd», som åt tarminnehållet och exeremeaterna ger
den gröna Färgen, den för hårdt ystade mjölken kan till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
