- Project Runeberg -  Hygiea. Medicinsk tidskrift utgiven av Svenska läkaresällskapet / Band 8 (1846) /
488

(1839-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hållet destruera torskens växtlighet och hindra sporernas
groende. Vi böra så mycket mindre misströsta ora möjligheten att
en gång finna ett sådant medel, 6ora torskens analogi med
gästsvampen härvid torde kunna så som i flera andra fall lemna oss
mycken ledning.

Chemien lär oss att gäsningsproeessen förhindras eller upp-r
häfves af alkohol, flera mineralsyror, hvaribland svafvelsyra
redan i qvantitet af 1/1000 af den gäsande vätskans mängd,
concentrerad ättiksyra, trädättika, svafvelsyrlighet och dess salter,
salpetersyrlighet, arseniksyrlighet till 1/4000, alkalier, salter särdeles
sådana som lätt desoxyderas, chlorkalk, sublimat, sulphas
aluminicus, nitras argenticus, chloretum zincicum, flores sulphuris,
svafvelhaltiga setherolea, senap, kreosot. Med flera af dessa
ämnen har jag ock anställt försök på gäst, för att uppdaga orp
deras verkan skulle bero af någon gästcellens chemiska
upplösning, men efter 48 timmars contact mellan gästcellen och dessa
jnedel, dock i små qvantiteter använda, har jag ej under
mikroskopet kunnat upptäcka någon upplösande inverkan, fastän gäs-r
ningen förhindrats. Ju mindre alltså någon chemiskt upplösande
inverkan behöfs, desto sannolikare synes mig vara, att man
bland dessa gäsningen hindrande ämnen bör kunna träffa
åtskilliga af den beskaffenhet, att de utan risk skulle kunna
användas lokalt på munnslemhinnan såsom praeservatif mot torsken,
om de egde kraft att förhindra dess växt. Jag har af redan
anställde försök trott mig berättigad sluta, att en excessiv syra så
väl som excessivt alkali ä;ro hinderliga för torskens växt, och
måhända skulle man kunna mot torsken praeservera, om man
vore i stånd att constant upprätthålla en viss grad af aciditet
eller alkalescens \ munnslemhinnans secret.

I afseende på andra pharmaceutiska praeservativmedel har
jag ingen erfarenhet att citera, ,men med torskrufvor har jag
utom kroppen anställt några försök.

Concentrerade lösningar af borax, soda, alun och sublimat
till circa V20 blandade i en rörsockerlösning, som innehöll några
torskrufvor, syntes alla för växten hinderliga. I lösninjzarne
med tillsatt borax och soda syntes dock alkaliteten successivt
aftaga, så att en längre försökstid än 6 dagar måhända gifvit
annat resultat.

Nitras argenticus i en lösning, innehållande 8 gran på ett
uns, tillsatt i mängd af l/20 till en rörsockerlösning med torskr
rufvor, syntes hindra all växtlighet.

(Forts.)


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:39:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hygiea/1846/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free