- Project Runeberg -  I blått band : värs och prosa /
19

(1923) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ack, vore jag elt bi,

Så visst som du cn blomnia är.

19

Och folk sade icke blott, att de unga hade
äktenskapstycke utan också, att de, var å sin sida, hade
insett det.

Efter hand kommo alla de inbjudne. Och sedan
kaffet druckits, framsattes punsch. Axels panna
rynkades, men det var ju bara han och Gustav Blom, som
voro absolutister.

Tilda fyllde glasen, som Axel i hast räknade. Del
var isläget åt både Gustav och honom. Man klingade
och drack och satte ner glasen igen. Då märkte Tilda
att Axels och Gustavs glas voro orörda.

Axel hade blivit absolutist av hänförelse för saken,
Gustav efter trägen övertalning av vänner, som
insågo, att hans benägenhet för ett »glatt liv» skulle
urarta till en förtärande passion.

»Varför dricka ni inte?» frågade Tilda med en blick
på de båda unge männen.

»Det vet du nog», svarade Axel.

»Men det är min födelsedag», sade Tilda med en
viss skärpa i rösten.

»Ja, än sedan!» svarade Axel kallt.

»Det är oartigt och ovänligt att då inte dricka min
skål».

»Såå», skrattade Axel. »Kan jag inte vara artig
och vänlig utan att smutsa mina läppar med gift,
omtöckna min hjärna och bryta ett heligt löfte, då avstår
jag från alt vara det. Du skämtar, förstår jag, men
låtom oss inte fortsätta skämtet».

»Nej», utbrast Tilda och sprang upp med en häftig
rodnad på sina kinder. »Jag fordrar, att ni smaka
punschen. Annars anser jag er icke som mina
vänner. Det är skräp till karlar, som inte kunna la sig
ett glas».

Också Axel resle sig upp, och hans läppar darrade.

»Du är lycklig, Tilda, om du inte dyrt får umgälla
sådana där enfaldiga överord. En sak är nu din
fordran på dina vänner, att de skola begagna en
kropps- och själsförstörande dryck, vars verkningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:50:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iblband/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free