Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krogens systrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
s Och lara sig räkna, sa’ du. Nej, den gubben går
inte i en gammal skräddare som mig. Det är spelets
djävul, som lockar. Dit skola godtemplarna luras av
sina egna. Där skola de göra av med sina surt
förvärvade slantar. Där skola de insupa det farligaste
av allt: spelpassionen. Tag då för allt i världen bort
ordenshusskylten! >
Styrelseordföranden hade fortfarande ingenting att
svara, och Langham fortfor:
»För övrigt ligger det en alldeles särskild
förbannelse över biljardspelet. Vad är det, som framför allt
förmått de europeiska nationerna att skicka ut
stråtrövare av Stanleys skrot och korn för att ’civilisera"
Afrika? Jo, lusten efter elfenben. För den skull
läras negrerna alt supa brännvin. Det skickas dit
hela laster. Och när intet annat hjälper, så skjuter
man ner dem. Jag såg någon beräkning över, huru
många människoliv varje biljardboll kostar, och jag
tror, att det var tolv.
»Det angår oss inte», sade styrelseordföranden, som
blivit het.
»Angår inte det oss, som äro medlemmar i ett
all-folkligt nykterhetsförbund? Du var mig en skön god-
templare!____ En annan sak. Om du kommer till
vilken brackhåla som helst, där man komit så långt,
att man hunnit få en krog, vad lüser du på skylten?
Jo, mitt över dörren med stora bokstäver
»Stadshotell»; på ena sidan om dörren »Scliweizeri» och
på den andra — »Biljard. Det är så karaktäristiskt:
biljarden är krogens syster. Kär äro många unge
män i orden. Genom er tillskyndelse få de tillfälle,
nej, frestas de, att kasta sig i spelpassionens virvel.
Nå, de komma till en annan stad. Där finnes ej så
äreförgätna godtemplare, som ni. Men de unga ha
sin spelpassion kvar. De gå på krogens biljard, vänja
sig så småningom att inte äcklas över det fylleri, som
hör ihop med biljarden, och en vacker dag ramla de
av skaftet».
»Om de äro sådana stackare, så––»
»Hur kan du resonera så? Varför anfalla vi mått-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
