- Project Runeberg -  I blått band : värs och prosa /
61

(1923) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

i många — ocli jag har bara glädje av att komma
ihåg det — men med de flesta var jag blott kamrat.

Utan detta hade jag nog blivit »en glad backibroder».
Jag kunde hålla tal, berätta lustiga historier och
sjunga visor, allt egenskaper, som predestinera för
dryckessällskapet. Jag var nog med en smula, mest
för uppasserskornas skull. De flesta av dem, jag
lärde känna, voro bra flickor, alldeles för goda
fölen sådan handtering som krögarens.

Så en dag sade en av mina flickbekanla till mig:

»Du borde bli godtemplare».

Jag skrattade ordentligt åt henne. Ty på den liden
var det manligt att dricka. Det var del unge
män braverade med, då de träffades.

Hon försvarade sin orden och dess principer ocli
arbetssätt riktigt bra, men det tog ej synnerligt på
mig.

Medan vi gingo — del var promenadtid på
»Boulevarden» i Örebro — nickade hon åt än den ena, än
den andra flickan. Åtskilliga av dem kände jag icke,
och på min fråga, vilken det var, fick jag flera
gånger svaret: »Det är en av mina ordenssystrar».

Jag fick åtminstone en sak rörande
godtemplar-orden fullt klar för mig: att det fanns flickor i
densamma. Det gav mig alltid ett visst intresse för den.

Så stannade en flicka och hälsade på henne. Det
blev presentation. Den mötande var så bekymrad.
Den godtemplarloge de båda tillhörde, skulle ha en
offentlig fest. Hon var festkommitterad och visste
ej vad de skulle hitta på. Det finge ej vara något
av det gamla vanliga, ty dels var det puerilt, dels
»drog» det icke.

»Nå, det passade då bra», utropade min väninna,
»att du mötte mig just nu. Saxon här är poet och
ett stort geni, för resten. Han skall nog hitta pä
något åt dig. Eller hur, Saxon?»

Jag skakade energiskt på huvudet.

»Ha ni inte tänkt på något?» frågade min väninna.

»Nej. De ha talat om tablåer, men det är ej så
lätt att åstadkomma. Ocli inte heller är det nytt».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:50:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iblband/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free