Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Froman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Det var en motbjudande tanke. Och än mer
motbjudande var det för Edberg att göra handling av den,
men han vek ej tillbaka.
Han kom dit. En blick genom det smutsiga fönstret
... Ja, där satt Fröman vid ett bord, framför ett stort,
fyllt brännvinsglas.
Edberg steg in. Ett drag av häpenhet bredde sig
över krogpigans ansikte, då hon fick se hans blå band.
Fröman vände sig om. Han var icke riktigt nykter,
det såg Edberg genast. Fröman storgrät.
»Jag skulle vilja tala vid Fröman ett tag», sade
Edberg vänligt.
Snyftande och viljelös följde August med.
De nådde Edbergs hem. Intet ord hade yttrats
under vägen. August hade blott ideligen låtit höra
ljudliga snyftningar.
»Lägg sig nu här i sängen och vila ut, så får jag
sedan tala vid Fröman».
»Ack, goda överstetemplarn, det finns ingen
människa på jorden, som varit så vänlig och god mot mig
som ni. Och ändå...» Den kraftiga gestalten
skakades av undertryckt gråt... »Men se klädeshandlaren
ville klinga med oss allesammans. Jag sade, att jag
var godtemplare, men han tyckte, att jag vore skräp
till karl, om jag inte kunde ta ett glas, och kamraterna
stodo och fnissade åt mig, och då vart jag arg och
drack ur ett glas. Och se’n vart det många, många,
för vi höll på tills i morse. Men på krogen söp jag
ingenting, för när jag skulle ta upp pengar och betala
supen, fick jag tag i godtemplarmedaljen, och då vart
jag så rörd och kom i en så förfärlig gråt, att om inte
överstetemplaren kommit, så hade jag bestämt gått
och hoppat i strömmen. Det finns ingen människa,
som handlat så illa som jag».
Edberg fann det nästan ängsligt att se Fröman så
halvrusig och ändock vridande sig i samvetskval över
sitt fall.
»Allt blir nog bra. Var blott lugn. Sov litet nu, så
få vi sedan talas vid».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
