Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Räddad.
Vandraren på alpen kämpat
till det sista emot snö
och mot storm — nu modlös, dödstrött
såg han endast ett: att dö.
Och det steg uti hans sinne
bittra tankar upp mot dem,
vilka, skyddade från faror,
sutto uti lugna hem.
Allt förlorat! Fåfäng möda —
att försöka lönte ej.
Fanns dock ej ett ljus i fjärran
från en boning huld? — O, nej!
Plötsligt då framför sig skönjer
han en skepnad — det, som han,
var en stackars vilsekommen,
modlös, dödstrött vandringsman.
Och vad kärlek till hans eget
liv ej kunde mer förmå
hade kärleken till nästan
makt att giva honom då.
Väckt till liv blev den förfrusne.
Och vid armen stödd av den,
som då han sin like räddat
sina krafter fått igen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
